I have to release myself

Känner mig fängslad och har ju gjort detta i hela mitt liv. Men samtidigt har jag väntat på att något skall släppa mig fri och jag får bli den där fågeln som släpps ut i det vilda efter att ha fått recovery i fångenskap. Jag vet dock inte vart jag skall flyga eller häcka. Men jag vet att flyga, det skall jag. Varför är jag proffs på att ha önskan men aldrig uppfylla den? Jag måste bli bättre på det där. Jag är för bövelen snart 30. Life is too short verkligen. Jag har åstadkommit Frida och ett äktenskap. Det involverar fler än jag. Men jennie – bara Jennie, jag som individ är fastkedjad i en kraftig kätting. Jag skall ge mig ut i den världen jag ser i mina drömmar. Jag är så rädd för att jag måste offra dyrbara saker. Men det är dags att tänka på sitt eget kött och blod. Tack och lov innefattar det min underbara dotter.
Annonser

Posted on 25 augusti, 2008, in Uncategorized. Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Hej Jennie!Helene heter jag och jag hittade till din blogg via Carolina Gynnings.När jag läste detta inlägg träffade det mig mitt i hjärtat. Jag känner precis samma sak som det du beskriver och det är alltid skönt att veta att man inte är ensam.Vilken värld är det du vill flyga till?Kram på dig! 🙂Helene hel.ad@telia.com

  2. Känner igen liknelsen, man vågar aldrig riktigt släppa taget. Man väntar på ett förändring i kroppen, en känsla som säger att nu är det dags, nu kan du börja flyga och njuta av tillvaron. Men innan dess kan man resa vart som helst i värden men man känner sig fortfarande instängd i sin lilla bubbla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: