Frida fyller "Hatrick"


För tre år sen låg jag i ett för kort badkar med värkar. 107 kilo tung och hormonellt eksem på hela hakan. Jag hade väntat och väntat. Förberett mig på alla vis. Smöjt in mellangården med nån jävla sesamolja och allt. Lennart nilssons bildbok på folliklar och moderkakor var lusläst. Nu skulle ungen ut. Jag var säker på att det var en pojk, men bad till Gud att jag skulle få en tjej. Det var min största fasa om jag skall vara ärlig. Att få en pojk.

Trettioåriga män med fördelaktigt utseende kom i två ambulanser för jag höll på att föda i soffan. De klippte upp mina kalsonger och kikade in. Svalde hårt som fan. Hade ingen ”jävla gas” med sig, fick inte in mig i ambulansen för båren var skev. 10 minus och jag skakade av adrenalin. Jag skulle snart få vara med om världens viktigaste möte. Med dig, Frida..

Du var lillgammal från första sekund. Jag minns den brännande känslan precis i utdrivandet. Skönt på något vis. Jag är en av de få som kanske inte förstår vad folk menar med att det gör ont att föda eller så har jag bara en stor håla kanske. Sekunden då jag fick upp dig på magen är färsk ännu. Klibbig rygg, men ren. Som om man spiller hallonsoda på golvet och torkar upp med torrt papper. Då är det klibbigt fast rent. Så kändes din rygg.

Jag frågade om du var frisk och såg till min besvikelse en bula mellan benen. Jag är helt ärlig här. Jag blev besviken men tänkte: ”jaja, jag kommer älska honom precis lika mycket ändå, men behöver vänja mig vid att jag inte fick en tjej”. Sen berättade Lisa barnmorska att du var en flicka.

Frida, min flicka. Fast du säger att jag har fula kläder när du blir arg och fast du befinner dig i den mest fasansfulla trotsålder just nu så vill jag säga lite saker till dig:

  • Jag är glad för att du inspirerar mig, för att du får mig att vilja bli bättre, kämpa för mina drömmar, åsikter och mål. För att du med ditt frambettsleeende och munkfrisyr är den charmigaste och mest beräknlerliga lilla människa jag träffat. Jag vet inte vad jag gjort för bra i livet som resulterade i att just du kom till mig. Du är som en välvårdadFferrari till vrakpris. Måste ses, upplevas och lämnar en lång lång garanti till den som får turen att vistas i din närvaro. Något döljer sig i ditt inre, men jag ser det där. Känner igen mig själv som barn i din blick. Jag vet hur mycket du tänker och förstår. Kanske för mycket för ditt eget bästa. Du är skör som en fjärilsvinge. Visar ingen intimitet till någon än den innersta kretsen. Stor integritet och jag älskar det. Fast det vore kul om du någongång ville göra som majoriteten. Bara ibland. Som att kanske klä ut sig när det är maskerad.

Min största utmaning är att ge dig genuinitet, individualism och obegränsat med kärlek och respekt för att du skall lära dig värdesätta saker som inte går att köpa eller få, fast du är en bortskämd liten tjej. Det är så svårt då man själv har dåliga sidor och när man vet att man kommer göra misstag i uppfostran. Det är så svårt att hela tiden vara så mån om något för då blir livet ständigt en prestation att lyckas. För mig skall du inte vara någon prestation. För mig räcker det så väl att få titulera sig rollen som mamma till dig.

När du och jag har räkfrossa, sjunger New Kids On The Block låtar i ”Renån”, sover bredvid varann, dansar och samtalar om udda saker känner jag livet i mig. Jag skulle så gärna vilja att tiden gick betydligt långsammare och att den kunde vara oändlig.

Om 8 timmar och 20 minuter sågs vi första gången för tre år sen. Hur kunde jag leva 24 år innan utan dig? Vilket slöseri kan man tycka. Du är oslagbar!

Annonser

Publicerat på 18 december, 2009, i Uncategorized. Bokmärk permalänken. 7 kommentarer.

  1. Jösses jennie… alldeles tårögd och med klump i halsen!! Såå fint skrivet, d är ju precis så man känner för sitt barn!!!
    oerhört bra skrivet!!!! //Sandra

  2. Otroligt fint skrivet, nu längtar jag verkligen bort från jobbet och hem till dottern- får bli en halvdag.
    Hoppas ni får en härlig jul och ett gott nytt år.

    kram Karin (som köpte bugaboon)

  3. Bara min syster kan skriva såhär fint! Stolt över er bägge ska du veta systra mi…

    Din Lillebror GangGang!

  4. F*n, du fick mig att fulgrina!
    Så fantastiskt fint skrivet.

    Nu måste jag gå och torka av soret från handryggen.

  5. ha en fin nyårshelg och kram till dig och din familj

  6. Helt underbart fint skrivet..Jag blir så glad o tårögd o tänker tillbaka på mina egna tre barn när dom var små..Kan bara säga en sak, ta till vara på tiden, för snart e hon tonåring//Kram Agneta

  7. Helt fantastiskt! 🙂
    Trodde inte äns att det gick och skriva så fint!

    Ps. Ok om jag ändra mamma/pappa o kopiera texten o ger till min dotter? 😉

    Alva W:s pappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: