Månadsarkiv: december 2010

Saknar

Jag saknar min relation med mina bröder. Vad hände? Blev vi bara vuxna? Skall man inte ta eget ansvar då och ombesörja kontakten när inte längre mamma bestämmer att man måste hålla sams?

Jag vill dricka white russians med mina bröder någonstans där vi bara kan sitta och dra långsökta skämt. Min dotter har inga morbröder som kommer och hälsar på. Andra människor få ta del av mina bröder mer än jag. Ingen har heller sagt att jag tar bilen upp och hälsar på. Men jag känner mig inte alls viktig i deras liv. De känner nog sig inte viktiga i mitt heller.

Vi var Anna, Sune och Håkan. Nu är vi bara individualister i våra egna liv.

Ett begravningskaffe i maj 08. Jag var ful med halsband från Tiffanys och lökar som självaste Dolly. Undra vad de tänker? Där och nu…

Annonser

Analöppning

Jag hatar att människor har rövhål. Liksom går omkring och har dessa små öppningar i smyg men ändå helt uppenbart att de förvaltar ett. Andra tvättade, andra inte. Vissa ser säkert helt blygsamma ut – andra som mosaik.

Värsta snygga tjejen kan ha blivit dömd till genetisk fult rövhål till exempel. Hon kan alltså vara snygg, men med en genetik i röven som inte är av denna värld. Det är orättvist tycker säkert hon när hon gillar doggystyle så mycket. Men jag ser det som någon sorts rättvisa. Snygga behöver inte ha allt.

Det värsta är att jag stör mig på vissa mer än andra med rövhål. De flesta kan passera, men vetskapen att vissa har rövhål gör att jag inte vill se på personen.

Tack för mig.

 

Aron flam igen

I natt drömde jag om Aron igen. Att vi köpte skitdyr fisk i en fiskbil. Vi skulle tydligen hem till någon och hänga. Han var som vanligt ointresserad av fysisk närhet och satt och predikade om affärsstatistik i en mycket dyr fåtölj och jag förstod inte ett jota av vad han pratade om. Jag satt bara och undrade hur han ser ut om han klappar en nyfödd eller kanske en hundvalp. Jag kan inte ens i min vildaste fantasi ens tänka mig att han ens träffat en nyfödd. Då har man lyckats med image, Aron.

Aron flam är mig en smart man. Man vill gärna också vara det. På hans sätt.

Jag kanske är avundsjuk på Aron? Jag tror aldrig Aron kommer köpa radhus. That´s for sure.

Bye Bye Facebook

Jag måste utmana mig själv och bevisa att jag inte faller offer för beroendebeteenden. Därför är jag borta från Facebook. Ett litet slag.

Facebook har givit mig hopp och drömmar om framtiden. Mycket jobbrelaterat. Än sålänge kan jag inte anförskaffa mig en fansite utan att känna lite hybris. Hybris är avtändande och girigt.

Jag tycker frossa och girighet är lömska egenskaper och vill ej rida omkring på dess ryggar.

Nu är jag bara här. En stund. Tills stormen rivit färdigt öppet hav eller hur man nu säger.

Tjäna snabba pengar

Det finns en jävligt bra grej om man vill tjäna pengar. Det är i alla fall så jag lever. Det är ju inga riktiga pengar, men vi leker det. Om ni är kreativa:

  • Kör med dubbdäck på Friggagatan fram och tillbaka så har ni tjänat 16 000:- om ni kom undan från politzei. Tvåtusen spänn böter per däck två vägar. Sen slipper ni skatta också.

Räkna alltså allt ni gör som man KUNDE fått betalt för och gör en spec i slutet på månaden. Då blir ni helt plötsligt höginkomsttagare och kan handla på Bik Bok varje dag om ni vill. Eller asmycket saffran till lussekatterna?

 

Hemlösa

Hemlösa har Facebook, men ingen värme om natten. Det tycker jag är lite surrealistiskt. Förr hade bara rika, coola människor dator och sånt. Internet var det tuffaste man kunde ha 1994.

Jag gillar inte riktigt när sekundära behov täcker de primära. Att man kan ligga under Götatunneln och frysa nästan ihjäl. Men man har ändå Facebook.

Man finns ju skitmycket om man har FB. Men skall man liksom då få bo i kall vinternatt utan mat i magen?

Då hatar jag livet. När en hemlös surrar runt i värmen på Facebook som alla andra, ingen annan känner av klimatet i den hemlöses närvaro. Alla befinner sig i samma rum. Men Hemlös fryser. Jag vill inte prata med någon som ligger och fryser i en säck. Eller vill jag det kanske? Är det kanske lite umgänge som hjälper i kölden? Att få synas lite och kanske hitta en gammal skolkompis?

Kom hem till mig. jag har brasa. Vi skiter i Facebook och värmer oss. Kärlek till Er kämpar! Man vet aldrig själv vart man befinner sig om livet vänder.

I morgon är en ny dag

Men i dag har jag gråtit som ett barn i en soffa framför en människa som verkligen inte var den rätte för tröstande famn. För att jag sällan vinner saker i livets lotteri som är viktiga för mig. Men de FÅTAL gånger jag grinar är det alltid när min så kallade inuitiva förmåga sviker mig. Eller ger mig rätt.

Denna gången svek den nog. Och gav mig rätt.

Jag gjorde en alldeles egen tolkning av hur jag känner mig just nu. Ni får orginalet och reproduktionen:

Orginalmålning

Digital reproduktion

Överraskningsfest

I dag skulle vi tydligen ha pudelkalas för min kompis Michaelas hund. Jag gick på det totalt. När jag kom dit öppnade jag dörren och det var tyst och mörkt.

Sedan tassade det fram en efter en ( Fan, det här börjar låta som en julsång. Tyst och mörks och tassande hit och dit). Mina bästisar hade ordnat fest med tacobuffé av älgköttsfärs. Vi var samlade. Det roliga är att ingen av mina vänner umgås med varandra om inte jag är med. Ingen känner nån. Nu samlades vi och skrattade ihjäl oss. Panilla blev asäcklad av att älgen hade levt och kallade Michaelas hund för Kristi brud för att han ser ut att ha bränt sig under ögonen. Tårkanaler som bränner mörka märken under lysena. Då tyckte Panilla det var som Madonnorna som gråter blod – därav Kristi brud.

 

Michaela undrade om Moa gick någon mattelinje för att hon knäckte ekvationer. Jag vet inte riktigt varför de hade en fest för mig. För jag fyller inte år eller nåt.

Jag fick tio budord och en skål med grejer. En lottring, en sillburk, en silduk (?), en bok om att vara passionerad igen, lite folie och och majskolvshållare. EN FRIDA KAHLO tavla, oljemålning som Jonas syster gjort som jag varit kär i länge.

Jag var jätteglad men kan liksom aldrig visa det så mycket som jag känner. Ni skall bara veta hur jävla nöjd jag är över att ha just er i mitt liv. Vi är värsta järngänget ju. Jag önskar dygnet hade dubbelt så många timmar så jag kunde träffa er mer och oftare.

Nu skall jag tacka Gud för att ni finns.

Lucka 9 – Min tro

Jag tror att man biter sig i svansen om man inte är snäll. Jag försöker vara jättesnäll mot människor. Fast jag är en bitterfitta. Jag vill gärna vara elak ibland, men brukar bestämma mig att det inte tjänar något till mer än att jag själv samlar på mig negativ energi.Sen skiter jag i att hämnas eller skicka mjältbrand på posten. Jag säger mycket, men är kanske skämtsam oftast. Det är inte vanligt att man ser en gravallvarlig Jennie. Man vet oftast aldrig överhuvudtaget vad jag tänker på riktigt. Jag är nog förvirrande.

Jag tror på det där med raka rör. Känner du något, säg det. Inget krux. Ibland kan det bli statiskt för en mystiksökare som jag, men mest rationellt i det långa loppet.

Skall du skvallra om något som någon sa om en annan får du stå för det så pass att pesonen skall kunna konfrontera sin motpart. Annars kan man skita i att öppna sin käft. Om det inte gäller dina närmaste vänner. Med sina närmaste vänner kan man snacka om vadsomhelst utan att det måste leda någonvart. Där gäller andra regler.

Min tro är det sunda förnuftet. Och mina intuitioner. Få har gåvan att inneha en intuitiv förmåga. Jag litar mer på den än ett dokument stämplat med sanningar. Dokument är bara byråkrati, inget alls. Behövs ibland tyvärr.

Jag hoppas att mitt sunda förnuft utvecklas, för man är aldrig fullfjädrad. Jag befinner mig just nu i en mycket lärorik process i livet. Jag har gett mig ut på stormigt hav efter många år levande begravd. Jag har mycket att lära mig. Jag kommer få en och annan smäll i ansiktet, men jag hoppas att mitt sunda förnuft skall leda mig fram till människor som är helt äkta och också gillar sunt förnuft.

Sunt förnuft. Fast ibland skiter jag i en räkning tills påminnelsen kommer. Då blir jag rädd.

Mattvätt

image

Om en vecka skall den få pryda och göra nytta. Det känns roligt.

Jag bestämmer hur hemmet ska se ut. Bara jag.