Monthly Archives: maj 2011

Mot Schäferlandet. Germania.

Jag ska till Boris Beckers land nu. För att jobba. Men jag kan ingen tyska. Jag har bestämt att jag bara säger Blumchen om någon frågar. Blumchen Munchen och vice verca.

” Blumchen Munchen, Munchen, Blumchen”

Det får räcka. Folk får förstå.

Komplimanger

Jag är skitdålig på klassiska beröm och komplimanger. Idag sa jag att min Kille (kille med stort K) att han hade fint hår och fina kläder. Nu ska vi se på Percys Magiska gymnastikskor.

Vi hatar också att det heter sextinian.

20110529-105526.jpg

Lillefot

Erkänn man skitmycket får lust att ringa han Lillefot i Landet för längesen och säga att det finns mat? Jag tyckte görsynd om honom när jag såg den här lönndungen och att han aldrig fick smaka på denna lövklase.

20110528-110106.jpg

Att bli glad

Jag är jävligt inne på det här med afrikaner. Jag erkänner att varje gång jag ser en någonstans så skärper jag till mig och stirrar. Typ som att se en lite ovanlig fågel eller kanske en ekorre. Lite ovanligt men ändå inte lodjursovanligt. För man har liksom vant sig vid dem nu. De har lika rättigheter och allt det där.

För det är ju klart som fan att alla är lika mycket värda. Det är nog där min fascination kommer in i bilden. Jag har så jävla svårt att hajja hur de kunde vara så utanför förr i tiden på grund av en hudfärg. Jag menar, de är ju görmycket starkare än oss blekfisar, de sjunger bättre, springer snabbare och kan svinga höfterna till rytm så det inte är klokt. Även om slaveriet var en pärs, så blev de ju ändå utvalda för att de var de grymmaste jobbarna. Det var typ avundsjukan som gjorde dem en björntjänst.

Hursomhelst med den hemska historian som referens blev jag skitglad i dag när en från Gambia eller nåt stod framför mig på Willys. I SAMMA kö. Alltså ingen åtsidosatt svartkö. Han hade lika fina kläder som mig, ingen herre som snart skulle tvinga honom till hårt arbete under piskan. TILL OCH MED eget bankomatkort hade han liksom. Det gjorde fan hela dagen.

Att de äntligen är fria och lika mycket värda (om inte mer) än oss.

Ps. Mannen bakom mig var vit med beiga kläder. Han hade inte klarat sig länge i djungeln. Det störde mig. Att såna som honom bestämt över såna som han framför mig. I en riktig kamp hade ju Gambianen slungat iväg honom hem till Irland.

Martin Luther King hade varit så glad.

Kinesnamn

Ji Sung Park ska stoppa Messi tydligen.

Säger man hans namn snabbt fattar man va det betyder på Kinesiska.

Ji Pungspark. Som de gamla vitsarna som kinesnamn.

” Kinas fattigare man? Tom peng pung” osv.

Men Ji Sung park ville vara mer svårlöst. Fiffig kille.

20110528-093749.jpg

SIFO hade sagt så

Detta plagg skall till Africat och vara en skatt till nån som verkligen inte är brat utan snarare nattsvart.

Jag undrar hur distributionen ser ut från Gunnilse till Senegal? Leks det fiskedamm i Afrika så man bara får ett plagg på kroken eller finns det nåt förtjäningssystem? Den som plockat mest bomull får bäst märke.

Nån i Senegal kommer i alla fall vara snyggast vid ekvatorn med denna skjorta från mig.

20110526-074456.jpg

Trampa tvätt

Om jag vill tvätta och det inte finns tvättid skall jag tvätta ändå. Jag är av den kalibern att allt är möjligt om man bara vill tillräckligt mycket. Det fick jag erfara en gång när en hade parkerat görnära mig i Vasastan. Det såg omöjligt ut att komma in i bilen, men jag löste det bättre än Mc Gyver. Jag blev en vessla och kom in.

Så var det i dag. Jag beslutade mig för att göra som Linus-Ida och trampa tvätt. Hon slår visserligen sin med en trägrej. Men det är samma teknik som man tilämpade på såna där utvandrares tider. Missisippitvätt i en river. Man skall ha kjol också och dra upp den till knäna och knut i håret.

Nu vet jag varför man inte var fet på 1900-talets beginning. Man trampade tvätt. Jag trodde det skulle vara en lätt match, men man kom på massor med negativa grejer med trampningen:

*Man fick se lorten man sover i.

*Det blir tungt och omöjligt att vrida ur. Hur fan gjorde Linus-Ida? Hon var ju gammal.

*Man halkar och inser att man är oförsäkrad.

Nu skall jag bryta mig in i tvättstugan och sätta maskinerna på ”rinse”läge. Sköljning. Jag tror att Victor kommer få nässelutslag eller huvudvärk annars av allt mjukmedel.

Jag trotsade i alla fall faktumet att jag minsann skulle vänta med att tvätta tills i morgon. Inget sånt skall bestämma eller råda över mig. Vill jag ha tvättade sängkläder, så fixar jag det.

Panilla

Du är snuset Kommandoran så gärna ville sno av Alfreds farfar.

Du är saltet i havet.

Du är chockladen i puckodricka.

Du är den där jävla ying om jag var den där jävla yang.

Du är flintasteken som måsen svävande drömmer om att få knipa med näbben

Du är en grisorgasm.

I dag gör Frida sin första revolution. Omedvetet och färgat av sin mamma. Men ändå!

Min dotter vänder sig om för att se om något är kvarglömt innan vi går av bussen. Det har jag noterat. En dag inne på dagis frågade hon framför alla om hon hade sin ryggsäck hemma hos mig utan att fullfölja varför hon undrade. När vi kom ut ur huset sa hon: ” För vi skall ha utflykt i morgon till Kåhögs lekplats”

Hon ville alltså inte utsätta mig för att hamna i situation framför andra där det uppenbarar sig att jag kanske hade glömt utflykten. Hon skäms för, skyddar och känner till min glömska. Hon ansvarar för mig. Hon är som Bjurman åt Lisbet Salander nästan.

I dag skulle de ha temadag på dagis. Detta året skulle temat vara Astrid lindgren. (Temat alla år är just Astrid lindgren och jag är lite putt för att de får det att låta som något nypåkommet varenda år när månadsbrevet dyker upp på facket) Astrid i all ära, men – År efter år? Hur svårt kan det vara att bara ta Disneytema eller varför inte bröderna Grimmtema? Konstnärstema? Man kan lära och inspirera barn i tre/fyraårsåldern olika konstnärer och lätta teorier om deras teknik med duk och pensel. Se på sagan om Linnéa i målarens trägård.

Hursomhelst glömde jag av temat och Frida fick gå till dagis i vanligt sinne, inget temasinne. Nu i skrivande stund blir jag lite glad ändå att jag glömde. Det blir ett slags manifest att jag/vi inte är nöjda med val av tema för att det är lite lojt och brister i kreativitet även om barnen säkert skrattar och är glada. Frida gör alltså sin första revolution i dag! Hon bär fanan för missnöjet mot temadagarna. Frågan är bara om det är fel av mig att låta henne föra min talan? Det är ju att färga sitt barn. Hon erkände dock förra veckan att det var tråkigt att ha samma dag som förra året.

Jag vet att Frida uppskattar mångfald och nya saker att lära sig. Hon hade lätt uppskattat om temat vore konstnärer eller Bröderna Grimm. Så Frida, bär fanan och huvudet högt – utan propeller på ryggen.

Valhallabadet eller numera Midgård

Man får gå in for free och tror att man tjänat nåt. När man solat klart fattas ens heliga bikini. En klenod jag letade efter i två månader innan jag blev nöjd och köpte den. Jag har bröst för ett helt kompani som faktiskt såg lite fejkade ut i överdelen. Underdelen var med knyt på höfterna precis som önskat. Tydligen önskade nån annan sig min bikini och knyckte den. Hoppas jag har kondylom.

Sen försöker man fråga sig för hos en solad sextiåring som tjänstgjorde på stället. Men hon hade rökt mer än alla juggar OCH danskar i hel världen så hon röt fram nåt slags budskap jag inte kunde ta till mig. Jag tänkte bara på hennes barnbarn som snart inte har nån mormor för hon blir ej långvarig om hon inte skaffar lungproteser. Det enda positiva med anställa henne är att rökpauserna bara tar fem sekunder, sen är ciggen slut.

Den som snodde min bikini kan ändå skatta sig lycklig. Den var det bästa som hänt mig i klädväg. Förutom min championtröja i sexan.

20110523-092456.jpg