Propp i örat

Om du vill göra dig inpopulär hos mig kan du prova med att försöka tilltala mig när jag är i duschen, när jag diskar eller när det blåser ute.

Varför trotsar vissa dessa hinder för normal samtalston och försöker ändå? Jag blir aldrig så frustrerad som när jag hör nån jävla döskalle i bakgrunden när jag diskar som försöker sig på att få fram ett budskap.

Jag lägger dövörat till direkt. Sätter mig på tvären och önskar denne person alla möjliga problem. Att de bränner sig på en allmogelampa eller får ett strykjärn i huvudet á la Tom&Jerry. Vafansomhelst.

Ännu värre är det när vindens lakejer redan piskar mig med sina kalla, blöta rapp. Då är det inte tid för någon sorts vokabulär utbytesstund. Man håller käften och går vidare till målet där det är torrt och vindsäkert. DÄR kan man sedan börja snacka.

Alltså, på Eklandagatan i full storm håller man käft om man har sällskap med mig om det inte är så att man känner av stroketecken. Man pratar när det är lä och hörbart.

Svartenbrandt testar öronljus?

Annonser

Posted on 3 oktober, 2012, in Uncategorized and tagged , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Ha ha, sååå enkelt! Jag hatar när människor mitt i en konversation inte fattar att det är dags att hålla tyst vid övergångstället när det kommer en ambulans med blåljus.

    Eller när man stått i samma kök och inte sagt någonting men när jag väljer att lämna köket och sätta mig i soffan i vardagsrummet DÅÅÅ hör jag från köket – Hjärtat!?

    Förstår precis hur du menar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: