Långvård

Jag besökte en sjukavdelning idag. På Sahlgrenska. Vet ej vad det var för avdelning, med det kändes som en sådan där ”sista destination” Eller ”final countdown”. Först körde jag på cool approach. Skämtstilen. Men den dog ut lika snabbt som en majskrok i en säcklande babykäft.

Alla såg ut som diverse fattighjon ur en Lindgrensaga med stora näsborrar att snarka med. Vidöppna käftar som sov och apnén var oundviklig. Kindknotor, förvirring, likgiltighet.

Hade dessa människor någon gång varit som jag? Eller ännu värre, kanske jag blir sån, eller någon annan jag gillar. Kanske Chaluda, min bästis?

Jag valde ut en på måfå. Tänkte: ”det här ska bli hennes luckyday, nån ska prata med henne och klappa kinden” Kände mig som Herrskapet i Rasmus på Luffen när de kom till barnhemmet för att hämta en flicka med lockigt hår.

Alla di andre gamle kanske också vill ha någon som ser dem, ekade det i lillhjärnan.

Hursomhelst blev vi kompisar, Karin och jag. Hon fick läppstift och berättade att hon varit Sundsvalls Lucia.

Vi bestämde träff på måndag igen. Då får Karin 88 år besök.

Tänk vilka sätt man kan skaffa vänner på.

Räknas jag som psyksjuk eller barmhärtig?

Annonser

Posted on 15 februari, 2013, in Uncategorized. Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: