Monthly Archives: juni 2014

Knarkdrömmar

Jag läser en bok om tjacknoja just nu. Där man in i minsta detalj får beskrivet i romanform hur det känns att ständigt vilja ha en sil och hur det färdas 40 000/ljusår per sekund ut i blodet.

Då jag aldrig provat droger är detta är bra substitut. Boken alltså.

Det blir tydligen varmt i hela kroppen och gött domnat.

I natt drömde jag att jag tog en sil Botox i pannan hos Art Clinic och fick samma effekt som jag läst om.

Nu vet jag precis hur det känns att slå i sig en sil. Jag slapp i alla fall snutnoja. Det enda jag nojade över var att Emma Nyberg såg mig med ett stort plåster i pannan och förstod att jag blivit så stöddig och börjat åldersförhindra fejset.

Annonser

Vilken slangbella är du?

Tänkt på slangbellor hela morgonen. Om slangbellan var som skor, att alla hade det, vilken slangbella skulle jag ha? Du ha? Kungen ha? Zlatan ha?

Det är på tiden att slangbellor börjar räknas med i livet. Bli en marknad.

Det finns såna med balansställning som man lutar mot handleden, det finns vanliga ”hipsterbellor” i real wood och det finns hårdrocksbellor.

Kolla dessa:

20140609-101450-36890624.jpg

20140609-101450-36890588.jpg

20140609-101450-36890498.jpg

20140609-101543-36943620.jpg

Bloggstatistik

Just nu är allt kadaver i livet. Eller heter det kadaber? Orkar inte googla.

Jag är myndighetsutövad av både CSN, Överklagandenämnden och Göteborgs Universitet. I alla fall av Pedagogen. Statsvetenskapliga fakulteten hade aldrig utövat makt på ett sådant vis.

Statsvetare vet hut, de kan sin Foucault. Pedagogen lånar bara in stadsvetare i sina utbildningar för att man ska ha gjort det liksom. Kunna låtsas att lärare är lite filosofiskt bildade och därmed höjer professionen ett snäpp.

Hursomhelst är jag fattig, oförsäkrad, gravidillamående, kattägare mot min vilja och drabbad hårt av livets jävla inslag som också kallas döden.

För döden ska minsann vara någon jävla gördel som dras åt när det redan är riktigt jävla svårt att andas. I tisdags morse grät jag en timme på grund av myndighetsutövning gentemot den lilla lärareleven. Men jag tröstade mig med att ingen i alla fall har dött.

Det tog tio timmar, sedan dog någon. Åt helvete med all rättvisa. Unga fäder ska inte dö ifrån sina barn och sin fru.

Jag/vi är så långt i från myllret av sommarfirande människor på stan just nu, så långt ifrån acceptans och reson.

Men, man ska ändå vara så jävla glad att man lever. Och har friska barn, samt varandra.

Tänk på det när livet är ett kadaver.