Kategoriarkiv: mamma

Hjälp, min mamma är i äldre tonåren.

Jag tycker oftast aldrig synd om min mamma. Fast hon är med om all jävla skit man kan tänka sig. Jag tänker att man ska peppa den som ligger ner. Men:

Det började med att hon fick en cykel av Clark Olofsson när min mormor gömde honom i garderoben en gång för 40 år sen. OBS! Sant!

Sen har hon fått begrava nästan alla hon känner, blivit påkörd två gånger och nästan dött, gått in i väggen, blivit av med sin livmoder, fått hjärtproblem och nu jävlar.

Nu kommer det. Hon är i övergångsåldern endast 49 år ung.

Hon svettas, blir yr, får hjärtklappning, blir otålig, tyken, snäsig och besvärad.

Jag vet inte hur det är med slemhinnorna, men jag antar att de sviker också. Hennes läkare säger att detta kan hålla på i tre år.

Jag tycker så synd om mamma. Syndare än aldrig förr. Nu hade ju all skit hänt henne. Trodde man. Så kommer en biologisk bomb och svartlägger hennes existens.

Kam någon hjälpa mig/oss??

Vad gör man åt en klimakteriemamma som snart blir galen?

Hon förtjänar att slippa detta.

Ps. Hon var med på Radio igår också. Vittne till en garagebrand i Partille.

Annonser

Mamma och uttalet

http://www.youtube.com/get_player
Mancchhhester United, mästare igen… Följt avsekunder med eftertanke..
Fonetisk ordlista i present till bemärkelsedagen? Nu läser hon om det hittade huvudet på en grillplats i Gällivare. Säger att hon alltid är rädd att hitta ett kadaber med B . Mamma mamma…

Mamma igen

Kom hit med en 15 bitars Sushiplate. Ulkade ur sig en hel jävla laxbit med orden. ”Fan, den jävla kalla laxen därnere!”

Hon vill nog bara va trendig ibland och köpa Sushi. Tror mer matjessill är hennes grej om man skall käka rå firre.

Nu klagade hon och sa: ” Och det här då, ett jävla räkskelett, hur fan tror de man skall kunna äta det då?”

Hon knastrar i sig ingefäran och verkar helnöjd.

Illustration by Jennie

pissed

Ringde morsan nyss, asglad i hågen bara för att kolla vad de gjorde. DIREKT pang bom klargjorde hon att de var iväg FÖR EN GÅNG SKULL ensamma. Jag bara kände: Vem fan har hindrat er från det innan då? Alltid klander för att de alltid spenderat ALL sin lediga tid på oss och aldrig lämnat bort oss. Så fett jävla jobbigt med människor som VÄLJER att göra på ett visst sätt och sen fiskar creds eller nästan beskyller en för SINA val. ”Vi minsann satt alltid hemma med er på fredagarna och lämnade aldrig bort er till någon eller festade som andra gjorde. Jag ville alltid ha mina barn nära mig.” O så nu liksom självömka och slänga ur sig comments nästan som om man skall känna sig dum. Vi skall la fan inte stå till svars för er ”förlorade frihet” för att ni valde hemmalivet med oss barn. Hade jag vetat att ni skulle komma och hälsa på så sällan eller göra nån jävla frihetsrevolt på senare dar hade jag nog tamejfan föredragit att vi blev bortlämnade var och varannan helg. Jag trodde liksom vi skulle vara ”a big happy family” för all time.